Utskriftsversion

Not 2 - Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

Allmänt

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Vidare tillämpar koncernen Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner) vilken specificerar de tillägg till upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i Årsredovisningslagen.

Tillgångar och skulder är värderade till anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar/skulder klassificerade som finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

Moderbolagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 (Redovisning för juridiska personer). Redovisningsprinciperna för moderbolaget framgår under rubriken ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.

Nedan beskrivs mer väsentliga redovisningsprinciper som har tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, om inte annat anges.

Koncernens redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper och beräkningsmetoder är oförändrade från de som tillämpats i årsredovisningen 2008. Nya IFRS-standarder och uttalanden från IFRIC under 2009 har inte haft någon påverkan på Green Cargos resultat och finansiella ställning förutom vad gäller upplysningar och uppställningsformer avseende de finansiella rapporterna.

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2009.

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (omarbetad)

Den ändrade standarden medför att poster som tidigare redovisades direkt mot eget kapital och som inte utgör ägartransaktioner redovisas i övrigt totalresultat i "Rapport över totalresultat". Rapport över totalresultat är antingen en förlängd rapport som utgår från den traditionella resultaträkningen med övrigt totalresultatposter redovisade i direkt anslutning efter årets resultat eller en separat rapport som endast innehåller de poster som redovisas i övrigt totalresultat. Övrigt totalresultat innehåller exempelvis årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter och kassaflödessäkringar. Green Cargo har valt att tillämpa en separat rapport som endast innehåller de poster som redovisas i övrigt totalresultat.

En balansräkning som visar företagets finansiella ställning vid början av föregående rapporteringsperiod är en annan nyhet. Alltså i rapporteringen för helåret 2009 även ställningen vid ingången av 2008. Detta är dock endast aktuellt om en ny redovisningsprincip tillämpas retroaktivt, någon eller några poster i de finansiella rapporterna omräknas retroaktivt eller en omklassificering har gjorts. En extra jämförelsebalansräkning behövs bara om någon post i den balansräkningen påverkats väsentligt av en retroaktiv ändring. Notupplysningar avseende extra balansräkningen behövs endast för de poster som påverkats väsentligt.

IAS 23 Låneutgifter (omarbetad)

Den omarbetade versionen kräver att låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av tillgång, som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning (kvalificerad tillgång), ska aktiveras. Alternativet att kostnadsföra löpande är borttaget. De nya reglerna ska tillämpas senast på kvalificerade tillgångar som börjar uppföras 1 januari 2009.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (ändring)

Ändringen kräver utökade upplysningar om verkliga värden som redovisas i balansräkningen utifrån tre nivåer i en s k värderingshierarki. Det föreligger även vissa ändringar när det gäller kvalitativa och kvantitativa upplysningar om likviditetsrisk.

IFRS 8 Rörelsesegment

Green Cargo tillämpade IFRS 8 i förtid från och med årsredovisningen 2008.

Tillämpning av redovisningsprinciper

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka moderbolaget direkt eller genom dotterföretag innehar mer än 50 procent av röstetalet. I ej helägda dotterföretag, redovisas minoritetsintresset i koncernbalansräkningen som en post inom eget kapital och utgörs av utomstående aktieägares andel av dotterföretagets resultat och nettotillgångar. Årets resultat som redovisas i resultaträkningen inkluderar minoritetsandelen och visar således det sammanlagda resultatet hänförligt till såväl moderbolagets ägare som minoritetsägarna. Fördelningen av årets resultat mellan moderbolagets ägare och minoritetsägarna specificeras separat.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och summan av verkliga värden på förvärvade identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill. Denna uppkomna goodwill värderas och redovisas enligt avsnittet immateriella tillgångar. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Endast resultat uppkomna efter förvärvstidpunkten ingår i koncernens egna kapital.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.

Omräkning av utlandsverksamheter

Vid upprättande av koncernredovisning omräknas koncernens utlandsverksamheters balansräkningar från dessas funktionella valuta till svenska kronor baserat på balansdagens valutakurs. Intäkts- och kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs. De omräkningsdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat och hamnar i koncernens omräkningsreserv. Den ackumulerade omräkningsdifferensen omförs och redovisas som en del i reavinst eller – förlust i de fall utlandsverksamheten avyttras. Goodwill och justeringar till verkligt värde som är hänförliga till förvärv av verksamheter med annan funktionell valuta än svenska kronor behandlas som tillgångar och skulder i den förvärvade verksamheten och omräknas till balansdagens valutakurs.

Intresseföretag

Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga över- respektive undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som ”Andel i intresseföretags resultat” koncernens andel i intresseföretagens resultat efter skatt justerat för eventuella avskrivningar på eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretag minskar investeringens redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning. Om intresseföretaget senare visar vinst återgår koncernen till att redovisa sin andel av dessa vinster först när dessa uppgår till samma belopp som andelen av förlusterna vilka inte redovisats av koncernen.

Intäkter

Intäkter redovisas när transporterna har genomförts. Intäkter från transporter till och från utlandet redovisas brutto. Hela faktureringen, även den del som avser utländsk sträcka, redovisas som intäkt. Ersättning till utländska järnvägsförvaltningar redovisas som kostnad. Skälet till denna redovisningsprincip är totalåtagandet gentemot kunden.

Statliga bidrag

Statliga bidrag redovisas i balans- och resultaträkningarna när det föreligger rimlig säkerhet att företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget och att bidraget kommer att erhållas.

Statliga bidrag redovisas över resultaträkningen som intäkt. Bidragen periodiseras på samma sätt och över samma tidsperiod som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Om företaget redan haft kostnaden som bidraget avser redovisas bidraget som intäkt så snart fordran uppkommer.

Om bidraget lämnas i form av icke-monetär tillgång, till exempel mark, fastställs tillgångens verkliga värde och redovisas som tillgång och intäkt i balans- och resultaträkningarna.

Ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda såsom löner och sociala kostnader, betald semester med mera redovisas som en kostnad i aktuell intjänandeperiod.

Pensioner

Pensionsplanerna klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller förmånsbestämda. Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår med överenskommet belopp och förmånsbestämda planer innebär att pension utgår med en procentuell andel av lönen.

De huvudsakliga pensionsplanerna inom Green Cargo AB är PA 03 (administrerad av SPV) som är både en förmåns- och avgiftsbestämd plan samt ITP-planen som är en förmånsbestämd plan. Den förmånsbestämda delen av PA 03 är ej väsentlig och planen klassificeras därmed som avgiftsbestämd. ITP-planen administreras av Alecta och är en gemensam plan för flera arbetsgivare. I UFR 6 uttalas att den information som Alecta meddelat företagen för närvarande inte innehåller de upplysningar som krävs för att kunna redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Avgifterna för avgiftsbestämda planer kostnadsförs när den anställde utför sina tjänster, alltså under anställningstiden.

Dotterföretaget TGOJ Trafik AB har pensionsplaner som klassificeras som förmånsbestämda. För dessa planer nuvärdeberäknas det framtida formella och informella åtagandet med hjälp av aktuariella antaganden. Vid värdering av förmånsbestämda pensionsförpliktelser har den så kallade Projected Unit Credit Method (PUCM) använts, i enlighet med IAS 19. PUCM innebär att den slutgiltiga förpliktelsen periodiseras linjärt mellan den tidpunkt som först ger upphov till en kostnad enligt planen, vanligen anställningstidpunkten, och den tidpunkt vid vilken den anställde förväntas gå i pension. Ersättningarna fördelas på innevarande period och tidigare perioder för att fastställa kostnader för tjänstgöring under innevarande period och nuvärdet av pensionsförpliktelsen. Åtagandet ökas eller minskas med aktuariella förluster och vinster och minskas med kostnader för åtaganden som avser tidigare tjänstgöringstid (vid förändring av förutsättningarna, till exempel löneökningar) samt värdet av förvaltningstillgångarna. Ackumulerade aktuariella vinster och förluster vid årets början redovisas i resultaträkningen fördelat över återstående tjänstgöringstid till den del de överstiger 10 procent av det högsta av nuvärdet av förpliktelsen och förvaltningstillgångarna vid årets början (den så kallade ”korridoren”).

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning redovisas direkt när företaget har en fastställd kommunicerad plan för uppsägningen och inte har någon realistisk möjlighet att annullera planen. Vid arbetsbefrielse under uppsägningstiden görs en avsättning för uppsägningslönen direkt, vid arbetsplikt kostnadsförs uppsägningslönen under uppsägningstiden.

Skatter

Redovisad skatt utgörs av aktuell samt uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Den aktuella skatten baseras på periodens resultat och beräknas på balansdagens skattesats. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Skattelagstiftningen innehåller andra regler än vad som följer av god redovisningssed vad gäller tidpunkt för beskattning av vissa affärshändelser. Uppskjuten skatt redovisas på skillnader vilka härigenom uppstår mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, så kallade temporära skillnader, samt även på underskottsavdrag.

Vad beträffar värderingen av uppskjutna skattefordringar, det vill säga värdet av framtida skattereduktioner, gäller att uppskjutna skattefordringar redovisas om det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Skattelagarna i Sverige ger företag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver. I koncernens balansräkning behandlas dessa såsom temporära skillnader, det vill säga uppdelning sker mellan uppskjuten skatteskuld och eget kapital (balanserat resultat). I koncernens resultaträkning fördelas bokslutsdispositioner mellan uppskjuten skatt och årets resultat.

Immateriella tillgångar

Goodwill utgör det värde varmed förvärvspriset överstiger verkligt värde på de nettotillgångar koncernen förvärvat i samband med ett företagsförvärv. Goodwill vid förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsprövning görs även då indikationer finns på att en värdenedgång kan ha skett. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Utgifter för utveckling av programvara för eget bruk redovisas som tillgång i balansräkningen, under förutsättning att framtida effektivitetsvinster är sannolika och överstiger nedlagda utgifter. Utgifter för anställd personal, utbildning och löpande underhåll kostnadsförs löpande. Balanserade utvecklingsutgifter består främst av utgifter för utveckling av IT-system och skrivs av linjärt under den beräknade nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för balanserade utvecklingsutgifter är 3-5 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Utgifter för förbättringar utöver tillgångens ursprungliga nivå ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och löpande underhåll redovisas som kostnad.

Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden, beräknad nyttjandeperiod och förväntade restvärden. Nedskrivning sker i de fall då det redovisade värdet är högre än det högsta av beräknat nyttjandevärde och tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet baseras på framtida diskonterade kassaflöden från användande av tillgången inklusive beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut.

Linjär avskrivningsmetod tillämpas och följande avskrivningstider gäller:

Vissa komponenter i bolagets lokpark har en nyttjandeperiod som är kortare än den totala livslängden för loket ifråga och ersätts därför regelbundet vid periodiska underhåll (så kallade revisioner). Dessa komponenter särskiljs och skrivs av som separata enheter över denna kortare nyttjandeperiod (komponentavskrivningsmetoden). Även för byggnader särskiljs komponenter, som skrivs av över en kortare nyttjandeperiod.

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.

Nedskrivningar

Goodwill och andra immateriella tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning då händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts. Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Leasing

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska risker och förmåner som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga leasingskulder. Leasingperioden är den period som tillgångarna ska leasas enligt avtal. Tillgångar enligt finansiella leasingavtal skrivs av över beräknad nyttjandeperiod. Betalning av leasingavgifterna uppdelas i räntekostnader och amortering av skulderna.

Ett leasingavtal som inte klassificeras som finansiellt är operationellt. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet.

Varulager

I koncernen finns lager av reservdelar och lager av diesel. Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet för reservdelar används genomsnittsmetoden. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet för diesel görs en beräkning av när en genomsnittlig liter inhandlades med hjälp av lagrets genomsnittliga omsättningshastighet. Det inköpspris som förelåg vid denna anskaffningstidpunkt ligger till grund för värderingen av dieseln. Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till lagrets ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet rörelseresultatet.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång/skuld som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de klassificerats enligt nedan. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Köp och försäljningar av finansiella instrument redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt upphör.

Verkligt värde för noterade placeringar baseras på aktuella köpkurser. För onoterade värdepapper fastställs verkligt värde till emittentens eller banks värdering.

Inga finansiella tillgångar eller skulder redovisas till ett värde som väsentligt avviker från verkligt värde.

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, andra långfristiga värdepappersinnehav, finansiella instrument som hålles till förfall och övriga skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Klassificeringen prövas vid varje rapporteringstillfälle.

Finansiella tillgångar / skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori har två underkategorier: finansiella tillgångar/skulder som innehas för handel och sådana som från första början hänförs till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Derivatinstrument kategoriseras som innehav för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar och skulder i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen. Tillgångarna/skulderna omvärderas löpande till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde ingår i resultaträkningen i den period de uppstår.

I denna kategori ingår kassa, bank och liknande tillgångar, samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid understigande tre månader. Kategorin inkluderar även kortfristiga placeringar, vars ursprungliga löptid överstiger tre månader.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar. Värdering görs till upplupet anskaffningsvärde. Med upplupet anskaffningsvärde avses det värde till vilket en finansiell tillgång eller skuld värderas när den initialt bokas upp i balansräkningen, med avdrag för eventuella återbetalningar, och med tillägg eller avdrag för periodisering av eventuell skillnad mellan det initialt bokförda beloppet och återbetalningsbeloppet. Kundfordringar tas efter individuell värdering i balansräkningen upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringars förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Fordringar i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Avser aktier och andelar för vilka marknadsnoteringar ej förekommer, och där ett verkligt värde inte går att fastställa. Värdering görs till ursprungligt anskaffningsvärde, i vissa fall med beaktande av ackumulerade nedskrivningar.

Finansiella instrument som hålles till förfall

Finansiella instrument som hålles till förfall är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som avses att behållas till förfall. De ingår i anläggningstillgångar utom i de fall då förfallotidpunkten ligger mindre än 12 månader efter balansdagen, då de klassificeras som omsättningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Övriga skulder

Skulder till kreditinstitut, leasingskulder, checkräkningskredit samt leverantörsskulder kategoriseras som ”Andra skulder” och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulders förväntade löptid är kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Redovisning av derivatinstrument och säkringsåtgärder

Värdeförändringar av derivatinstrument redovisas i balansräkningen. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifieras som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen använder sig av kassaflödessäkringar i form av valutaterminskontrakt, valutaoptionskontrakt och ränteswapavtal för att minska sin exponering för valutakursförändringar och ränterisker. Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten (posterna). Bedömning görs, både vid säkringens början och löpande, av huruvida de derivatinstrument som använts är effektiva när det gäller att utjämna förändringar i kassaflöde för säkrade poster.

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen.

Ackumulerade belopp i övrigt totalresultat återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet.

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

Avsättningar

Koncernen avsätter för omstruktureringsåtgärder samt gör avsättningar för förlustkontrakt under rubrikerna långfristiga respektive kortfristiga skulder i balansräkningen.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs då det finns en detaljerad, beslutad plan för omstrukturering av verksamheten. För personalkostnader avsätts kostnad för arbetsbefriad tid under uppsägningstiden, eventuella avgångsvederlag samt avtalspensioner inklusive sociala avgifter.

Green Cargo AB har försäljningsavtal som sträcker sig över flera år. För de avtal för vilka speciella resurser avsatts görs varje år en prövning av lönsamheten. Skulle ett avtal vara olönsamt görs en avsättning för tiden fram till nästa avtalade prisförhandlingstillfälle.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Lånekostnader

Lånekostnader som avser konstruktion av en tillgång för vilken lånekostnader ska inräknas i anskaffningsvärdet aktiveras under den tid som krävs att slutföra arbetet och att färdigställa tillgången för dess avsedda användning. Övriga lånekostnader kostnadsförs.

Segmentsredovisning

Green Cargo AB är organiserat i tre verksamhetsgrenar vilka består av järnväg, bil samt logistik. Verksamhetsområdena rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernledningen har identifierats som den högste verkställande beslutsfattaren. Det är endast moderbolagets verksamhet som delas in per segment. Uppföljning sker även av dotterbolagen, vilka utgör egna segment. Verksamheten styrs och utvärderas baserat på verksamhetsgrenar och inte geografiska områden.

Kassaflödesanalys

Green Cargo AB redovisar kassaflödesanalysen enligt den indirekta metoden. Vid indirekt metod är utgångspunkten årets resultat före skatt och justeringar görs för resultatposter som inte är kassaflödespåverkande och för förändringar i rörelsekapital.

I kassaflöde från den löpande verksamheten redovisas resultat före skatt, betalda räntor, betalda skatter och ”justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet”. Med detta avses kostnader och intäkter i resultaträkningen som inte motsvaras av någon in- eller utbetalning, t ex avskrivningar och realisationsresultat.

I kassaflöde från investeringsverksamheten redovisas in- och utbetalningar avseende företagets investeringar, häri ingår främst köp och försäljningar av anläggningstillgångar, men även t ex utdelningar från dotterföretag. I investeringsverksamhet ingår även sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel, det vill säga placeringar med en vid investeringstillfället återstående löptid överstigande tre månader. Anläggningstillgångar som anskaffats genom finansiell leasing redovisas inte som ett inköp i kassaflödet. Eftersom det upptagna lånet och investeringen sker som en transaktion, kvittas dessa mot varandra. Vid förvärv eller försäljning av dotterföretag redovisas endast kassaförändringen till följd av förvärvet/försäljningen, dvs summan av försäljningspris och dotterföretagets likvida medel.

I kassaflöde från finansieringsverksamheten redovisas kassatransaktioner till följd av företagets finansiering. Här redovisas således upptagna lån förutom leasingskulder, amortering av lån (även amortering av leasingskulder), nyemissioner, aktieägartillskott, koncernbidrag och utbetald utdelning.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2. Enligt RFR 2.2 ska moderbolaget som huvudregel tillämpa de IFRS/IAS som tillämpas i koncernredovisningen. Från denna regel görs i rekommendationen vissa undantag och tillägg beroende på lagbestämmelser, främst i ÅRL, samt på sambandet mellan redovisning och beskattning.

Koncernens redovisningsprinciper tillämpas även i moderbolaget om inte annat anges. Alla avvikelser från koncernens principer framgår nedan.

Innehav i dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden i enlighet med ÅRL. Enligt anskaffningsvärdemetoden redovisar ägarföretaget sin andel i dotterföretag och intresseföretag till anskaffningsvärde. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar och då under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

För dotter- och intresseföretag som är handelsbolag respektive kommanditbolag redovisas dock resultatandelen i resultaträkningen. Moderbolagets andel av handelsbolagets eller kommanditbolagets resultat tas upp som en finansiell post och motsvarande belopp bokas som en fordran/skuld till dotterföretaget eller intresseföretaget.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet UFR 2 från Rådet för finansiell rapportering.

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren. Därefter sker prövning av värdenedgång.

Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd, nämligen att minimera koncernens totala skatt. Eftersom koncernbidraget inte utgör vederlag för utförda prestationer, redovisas det direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess skatteeffekt.

Utformning av finansiella rapporter

IAS 1 som behandlar de finansiella rapporternas struktur och innehåll ska inte tillämpas vad avser balans- och resultaträkningarna. I stället ska balansräkningarna och resultaträkningarna ställas upp i enlighet med vad som anges i Årsredovisningslagen. I koncernredovisningen görs i balansräkningarna ingen uppdelning i fritt och bundet eget kapital vilken däremot görs i moderbolaget i enlighet med ÅRL.

En översyn har gjorts av RFR 2.2 punkt 14 i syfte att balans- och resultaträkningar från noterade juridiska personer i möjligaste mån ska överensstämma med dem som presenteras för koncernen. Rådet för finansiell rapportering anser dock att alternativet i IAS 1, en enda rapport över totalresultat, inte är förenlig med svensk lag. Andra beteckningar än resultaträkning och balansräkning anses inte heller tillåtna. RFR 2.2 ändras därför så att noterade juridiska personer ska tillämpa det alternativ som ges i IAS 1 p. 12. En rapport över totalresultat ska presenteras i tillägg till en resultaträkning. Det förtydligas även att noterade juridiska personer omfattas av kravet i IAS 1 på en ingående balansräkning för den tidigaste jämförelseperioden, vid retroaktiv tillämpning av redovisningsprinciper, retroaktiv omräkning eller omklassificering. Denna punkt ska tillämpas vid utformningen av finansiella rapporter som avser räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras och Green Cargo har valt att tillämpa detta i förtid från och med årsredovisningen 2009.

Frivillig tillämpning av särregler i ÅRL innebär att företag som tillämpar IFRS i sin koncernredovisning bland annat får dela upp avsättningar i en långfristig respektive kortfristig del. Denna särregel tillämpas av Green Cargo AB.

Värdering av immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Värdering av immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod ska inte tillämpas enligt IAS 38. Istället tillämpas bestämmelserna om avskrivningar i ÅRL. Nyttjandeperioden för en immateriell tillgång ska anses uppgå till högst fem år, om inte en annan längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas.

Finansiella garantiavtal

I enlighet med RFR 2.1 punkt 72 tillämpas inte reglerna i IAS 39 beträffande finansiella garantiavtal i moderbolaget avseende garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag. När detta undantag tillämpas följs istället reglerna för redovisning och värdering i IAS 37. Anledningen till detta undantag från redovisning av finansiella garantier avseende garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag är sambandet mellan redovisning och beskattning.